Energi

Årskurs 6 har energi som tema med för- och efterarbete kopplat till ämnet samt ett besök på kraftvärmeverket och Parken Zoo djurpark under inspirationsdagen. Dagen inleds med ett besök på kraftvärmeverket där de får se hur fjärrvärme och energi produceras. Eleverna får se fysikaliska samband och nyfikenhet väcks i frågor som rör energi, teknik och samhälle. De får inblick i teknikens historiska utveckling och utvecklar en förståelse för dagens komplicerade tekniska lösningar.

Besöket i Parken Zoo inleds med lunch. Då ges barnen möjlighet att fundera över hur mycket mat som slängs och hur matavfallet tas om hand. De får samtala om vår överkonsumtion och hur valet av det vi äter faktiskt påverkar vår hälsa och miljö.

Efter lunchen får eleverna träffa några av Parkens Zoos djur. Pedagogen pratar om djurens naturliga miljö och vad som har förändrats i den. På så sätt får barnen utveckla en förståelse för hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen. De går också igenom hur miljön, människors levnadsvillkor och djur påverkas av våra val av till exempel energikällor. Eleverna får därmed utveckla sin förmåga att värdera lösningar utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.

I för och efterarbetet får eleverna möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik och miljö. De får möjlighet att träna sin förmåga att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter som för samtalen och diskussionerna framåt. Eleverna får också reflektera över hur samhället förändras och hur människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer.

Eleverna utvecklar sin begreppsförmåga i de olika NO och SO ämnena. I ämnet svenska utvecklas förmågan att uttrycka sig i tal och skrift när man arbetar med de olika uppgifterna.

Eleverna utvecklar sin förmåga att använda begrepp och teorier för att beskriva och förklara samband i natur och samhälle.

Mat & klimat

Vi har valt att lyfta maten under inspirationsdagen, framför allt för att maten har en sådan stor enskild miljöpåverkan och genom att välja rätt mat kan du bidra till en bättre miljö, men också för att måltiden har en stor betydelse för lärandet. Det är även så att oavsett vad man har för relation till mat så berörs vi alla maten, vi klarar oss inte utan den.

Skolmåltiden har även stor potential att användas som ett pedagogiskt verktyg vad gäller skolans uppdrag att ge elever ökad kunskap om vad en hållbar livsstil innebär och en ökad förståelse hos eleverna för den egna livsstilens betydelse för hälsa, miljö och samhälle i stort.

I Livsmedelsverket och Skolverkets dokument ”Skolmåltiden – en viktig del av en bra skola” hittar ni bra inspiration till hur man kan implementera skolmåltiden i den befintliga undervisningen.

Filmtips från Svenska naturskyddsföreningen:

Koppling till det centrala innehållet i kursplaner för grundskolan Lgr 22.

Biologi

• Människans beroende av och påverkan på naturen med koppling till natur­bruk, hållbar utveckling och ekosystemtjänster. Naturen som resurs och vårt ansvar när vi nyttjar den.
• Näringskedjor och kretslopp i närmiljön. Djurs, växters och svampars sam­spel med varandra och hur några miljöfaktorer påverkar dem. Fotosyntes och cellandning.
• Hur djur, växter och svampar kan identifieras och grupperas på ett syste­ma­tiskt sätt, samt namn på några vanligt förekommande arter.
• Några upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för människans lev­nads­villkor och syn på naturen.
• Bio­logisk mångfald och organismers anpassningar till miljön.
• Kritisk granskning och användning av information som rör biologi.

Fysik

• Energiformer samt olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön.
• Vanliga väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar och ne­der­börd uppstår.
• Energiflöden mellan föremål som har olika temperatur. Hur man kan på­ver­ka energiflödena med hjälp av olika värmeledande och isolerande ma­te­rial.
• Krafter och rörelser som kan observeras och mätas i vardagssituationer.
• Några upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans lev­nads­villkor och syn på naturen.

Geografi

• Utmärkande drag för några natur- och kulturlandskap i Sverige, Europa och värl­den.
• Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och mine­raler. Var på jorden olika naturresurser finns och hur människors an­vänd­ning av resurserna påverkar landskapet och människans livsmiljöer.
• Hur val och prioriteringar på individ- och samhällsnivå kan påverka miljön och främja hållbar utveckling.
• Några grundläggande orsaker till och konsekvenser av fattigdom och ohäl­sa, till exempel bristande tillgång till utbildning, hälsovård och vatten. Ar­be­­te för att förbättra människors levnadsvillkor, till exempel genom Förenta Nationerna (FN).

Hem- och konsumentkunskap

• Måltidens betydelse för gemenskap. Olika mattraditioner.
• Några olika certifieringar och märkningar av livsmedel och andra varor samt deras betydelse.
• Resurshushållning av livsmedel och andra förbrukningsvaror i hemmet. Åter­vinning i hemmet och i närområdet och hur den fungerar.

Idrott och hälsa

• Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten och dess tillämp­ning i praktiken.
• Lekar, spel, idrotter och andra rörelseaktiviteter, inomhus och utomhus.
• Utforskande av möjligheter till och genomförande av friluftsaktiviteter, le­kar och rörelser i skiftande natur- och utemiljöer under olika årstider.

Kemi

• Fotosyntes och förbränning som exempel på kemiska reaktioner i naturen.
• Råvarors förädling till produkter, till exempel metaller, papper och plast. Hur produkterna kan återanvändas eller återvinnas.
• Matens innehåll och näringsämnenas betydelse för hälsan.
• Vanliga kemikalier i hemmet. Deras användning och påverkan på miljön och människan samt hur de är märkta och bör hanteras.
• Fossila och förnybara bränslen och deras påverkan på klimatet.

 

Boka